Liberal retorik som front för lobbyverksamhet
Företag från fossilindustrin, tobaksindustrin och andra branscher som gynnas av färre regleringar har finansierat och i olika grad haft inflytande på organisationer och tankesmedjor där liberal retorik används. Genom att styra eller få inflytande över dessa organisationer har man blandat in företagens egna intressen bland liberala idéer. Och man har täckt över eller klätt om företagens intressen för att se ut som liberala värderingar med ord som t.ex frihet och valfrihet.
I det här nyhetsbrevet försöker vi titta på Atlas Network från ett svenskt perspektiv. Framförallt den amerikanska fossilindustrin har skapat ett ekosystem med tankesmedjor och strategier. Man tar emot dold finansiering från olika intressen som får tillgång till samarbete och strategier. I Atlas Network sprider man detta och hjälper till att starta nya tankesmedjor. Man kan säga att det är en kombination av en slags dold lobbyverksamhet för företagsintressen och en extrem ideologi där man vill avskaffa den gemensamma välfärden såsom allmän skola och vård.
Tidigare har vi tittat på ett samarbete åt tobaksföretag och ett samarbete åt fossilindustrin.
Inledning
Företag inom fossilindustrin har spenderat stora summor på att anlita PR-byråer (Public Relations) för att forma allmänhetens uppfattning och styra klimatpolitiken.1 2
Inom PR-branschen finns en kunskap om att den PR som är bäst är den PR som är osynlig. Den här kunskapen används inom PR-företagen men blir även effektiv när den tas utanför företagen.
Många har kanske uppfattningen att det finns en uppdelning mellan politik, media och PR-företag. Men hos de tankesmedjor och organisationer i Atlas Network som får dold finansiering blandas ofta PR, politik, media, ekonomi och forskning ihop. Utåt sett kan det t.ex se ut som en ideologisk idéutveckling men det är ofta dolt var finansieringen kommer ifrån och man döljer också att det finns en slags lobbyverksamhet.
En av fossil- och tobaksindustrins PR-strategier har varit att via bland annat tankesmedjor samla, förstora och blåsa upp tvivel om att tobak och fossila bränslen är skadliga.
Tankesmedjor har också haft PR-strategier för att samla och blåsa upp klimatförnekelse för att få den att växa samt se mer utbredd ut. Klimatförnekelse är vanligare hos personer med dominans-världsbilder och frimarknadsideologi. Eftersom klimatförnekelse också är vanligare hos personer i dessa tankesmedjor kan det vara svårt att separera strategierna med den personliga klimatförnekelsen.
På ett snarlikt sätt som med klimatförnekelse ser det ut som tanksmedjorna har samlat en mer extrem frimarknadsideologi. För att få den extrema ideologin mer utbredd försöker man att få den se ut som en mer normal och bredare accepterad liberalism. Den mer extrema frimarknadsideologin gynnar reglerade branscher som fossil och tobaksindustrin. Tankesmedjorna klär också om företagens mål och intressen till att se ut som liberala värderingar. Liknande som med klimatförnekelse är det svårt att separera PR-strategierna från liberal idéutveckling i tankesmedjorna.
Även om det finns olika slag av PR-strategier som liknar varandra i att samla och blåsa upp en extrem frimarknadsideologi och klimatförnekelse så finns det en viktig skillnad. För många i organisationerna finns en stark ideologisk övertygelse som man vill förverkliga. Samtidigt är man medveten om att ideologin är väldigt impopulär för majoriteten. Man vet att politiken som framförallt gynnar de reglerade industrierna inte kan genomföras med en ärlig och öppen traditionell opinionsbildning eller att den kommer få stöd i allmänna val. Nancy MacLean som noga har studerat flera av de centrala personerna beskriver det med ord som radikala högerns ”Stealth plan” samt med deras egna ord: När planen är genomförd behöver demokratin och folket hållas i kedjor.3
PR och tredjepartstekniken
Edward Bernays var en av pionjärerna inom PR. Bernays och flera andra arbetade först med propaganda och påverkan åt militären. Senare tog de sina påverkanstekniker vidare för att arbeta åt näringslivet. Eftersom den första benämningen “propaganda” hade fått en dålig klang så ville branschen döpa om sig. Enligt Bernays var det hans förtjänst att begreppet propaganda bytte namn till Public Relations.4
En av metoderna som Bernays ofta använde för att manipulera uppfattningar hos allmänheten var tredjepartstekniken. Istället för att ett företag kommunicerar med mottagaren låter man en trovärdig tredje part kommunicera och övertygar mottagaren på så vis mer effektivt. Den tredje parten behöver inte manipulera medvetet den kan också vara utvald och vara omedveten om syftet. Ett citat från Bernays:
”If you can influence the leaders, either with or without their conscious cooperation, you automatically influence the group which they sway” 5
Tredjepartstekniken återkommer ofta på olika sätt hos tankesmedjorna som finns i Atlas Network.
Traditionell PR och tankesmedjor
För att skilja ut hur tredjepartstekniken används av organisationer i Atlas Network kan vi som jämförelse titta på ett slags idealt lobbyistuppdrag för en PR-byrå.
Ett företag tycker att reglerna de måste följa inte passar deras speciella sort av verksamhet. De drabbas orättvist och politiker har inte kunskap om deras verksamhet och problem. Företaget kontaktar därför ett PR-konsult som tar fram en informationskampanj och tar reda på vilka politiker och andra intressenter man behöver informera.
Exemplet kan representera ett öppet och okontroversiellt lobbyistuppdrag. Man vet vem som är uppdragsgivare, vem som är PR-konsult och man vet vad syftet är. I verkliga uppdrag används säkert ofta mer eller mindre kontroversiella metoder som inte är helt transparenta. Det kanske kan vara påverkansmetoder, man kanske inte visar sitt egentliga syfte, man anställer politiker för otransparenta kontaktvägar och så vidare. Då man ser vem som utför PR-uppdraget kan det kanske ändå rymmas inom en slags ideal bild av konventionell lobbyism.
För tankesmedjor som tar emot dold finansiering för att utföra påverkan finns ett syfte att man inte skall förstå att det pågår en lobbyverksamhet. Ett sätt som vi tog upp i början är att tankesmedjan kan låta företagets intresse bli tankesmedjans liberala värderingar med deras egen retorik. Den man kommunicerar med får inte veta att det finns ett företag som finansierar och att det är deras intressen man arbetar för. Ofta låter man den tredje parten vara populära representanter för en grupp. I det här fallet den liberala gruppen. På så vis kan det som egentligen är ett företags intressen se ut som liberala gruppens intressen och man kan få hela liberala gruppens stöd.
Inte alla som arbetar i eller åt tankesmedjorna behöver känna till detta dolda lobbyuppdrag det fungerar ändå. Som Edward Bernays skrev:
”with or without their conscious cooperation”
Titta gärna på den här dolda inspelningen hos den brittiska tankesmedjan Institute of Economic Affairs. Här kan man få en känsla hur det går till när ett betalande företags intressen blir liberala värderingar.
En effektiv struktur för dold lobbyverksamhet
Charles Koch som har skapat en stor förmögenhet från företag inom fossilindustrin är en av de mest betydelsefulla personerna för att finansiera organisationerna och arbeta fram strategierna. En som har arbetat både åt tobaks- och fossilindustrin är Richard Fink. Fink tog fram en övergripande strategi åt Koch 1996. Strategin som Fink kallade ”The Structure of Social Change” består av tre delar: 6
Finansiera universitet och forskning som skall se neutral och opolitisk ut. Men forskningen skall samtidigt validera företagets mål. Det som gör forskningen väldigt farlig är att den ser neutral ut och det är väldigt svårt att upptäcka hur den skall användas senare.
Finansiera tankesmedjor som plockar upp den opolitiska forskningen och tar fram lagstiftning och politik för att nå företagets mål.
Starta och finansiera gräsrotsrörelser som skall ge sken av att det finns ett folkligt och brett stöd för politiken och lagstiftningen.
År 2013 gav Koch finansiering till 210 olika universitetscampus i 46 amerikanska delstater. Där det mest betydelsefulla universitet är George Mason University som fram till år 2020 har fått 21,5 miljoner dollar från Koch. Totalt hade Koch då gett 89,7 miljoner dollar till olika universitet.7 8
Strategierna att finansiera universitet och använda marknadsliberal retorik började inte med Fink och Koch. Journalisten Amy Westervelt har hittat att liknande strategier har använts av Standard Oil redan på 1950-talet.9
Två centrala organisationer: Mercatus Center och IHS
Mercatus Center är en tankesmedja som grundades av Fink och Koch. Den har haft en central roll då den har fungerat som första delen i ”The Structure of Social Change”. Delen där man finansierar personer och forskning för att ta fram grundmaterialet åt tankesmedjorna.10 11
Mercatus Center flyttade till George Mason University för att senare slås ihop med Center for the Study of Public Choice som styrdes av ekonomiprofessorn James Buchanan. Koch och Fink förstod att man kunde använda den ekonomiska forskningen hos Buchanan för sina egna intressen i fossilindustrin. Enligt Koch så var det först när han kombinerade sina tidigare kunskaper med Buchanans ekonomiska forskning som han fick ett kraftfullt verktyg.
Institute For Humane Studies (IHS) är en till central organisation som också finns på George Mason University. IHS erbjuder utbildningar inom liberalismens historia och liberal idéutveckling samt delar ut stipendium och erbjuder karriärmöjligheter. Man marknadsför utbildningen till studenter bland annat via de många universitetscampus som man gett finansiering.12
IHS fungerar som en rekrytering till den dolda lobbyverksamheten. Personer som har en stark ideologisk övertygelse passar för att användas enligt tredjepartstekniken och väljs ut till tankesmedjor och gräsrotsrörelser. Dessutom vill man få lämpade personer till inflytelserika positioner inom media, politik eller andra organisationer.13
På George Mason University finansierar man även juridik-campuset Antonin Scalia Law School. När man ger finansiering till juridik-campus vill man bland annat få inflytande på USAs domare. Om det blir ofördelaktiga valresultat så skall man med inflytandet förhindra att den lagstiftning man lyckats få igenom skall kunna dras tillbaka.14
Den dolda lobbyverksamheten når ut globalt
Mercatus Center och IHS är partners i Atlas Network som är nätverk med över 500 tankesmedjor i cirka 100 länder. Genom Atlas Network samarbetar man och sprider arbetsmetoder. Tankesmedjor i Atlas Network kan också ge stipendium till utvalda kandidater för studier på IHS. En av Atlas Networks huvuduppgifter är hjälpa till att starta upp nya tankesmedjor. Det gör man bland annat genom erbjuda utbildningar i hur man driver tankesmedjor och man kan hjälpa till med finansiering.15 16 17
Atlas Network kommer till Sverige
Tankesmedjan Timbro startade i slutet av 1970-talet och har haft en väl tilltagen finansiering tack vare de fick förfogande över en fond från SAF (SAF är nu Svenskt Näringsliv). Från början har Timbro haft amerikanska och engelska tankesmedjor som inspiration. Troligtvis blev man partner i Atlas Network tidigt. Den tidigaste uppgiften om partnerskap jag kunnat hitta är från 2002.18
Kring 2002 och 2003 struktureras finansieringen för Timbro om. Det ser ut som man då fick hjälp av Atlas Network, Mercatus Center och IHS att införa delar av strategin ”The Structure of Social Change”.
När Atlas Network hjälper till med finansiering tror jag det i första hand är en finansiering till hjälp att starta verksamhet. Men man behöver också en egen lokal finansiering för att hålla igång organisationen.
Eftersom det från början fanns en god finansiering från SAF tror jag Sverige är ett av de länder utanför USA och England som kan ha kommit långt i att införa den här sortens arbetsmetoder och strategier som sprids genom Atlas Network.
Ratio och Mercatus Center
Ratio beskriver sig själva med: ”Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.” Ratio grundades 2002 av Nils Karlson som studerade hos James Buchanan på George Mason University mellan 1986 och 1987. Karlson skriver: ”Buchanan var en viktig inspiratör och idégivare till Ratios verksamhet.” 19
Ratio ger varje år ett stipendium till en person för att studera på George Mason University. Stipendiet ges framförallt till den typ av ekonomiforskning som finns på Mercatus Center.
Timbro och Institute for Humane Studies
Timbro har flera utbildningar inom liberalism för universitetsstudenter. Stureakademin var den första utbildningen som startade 2003. Nigel Ashford som är Senior Program Officer på Institute for Humane Studies var en av lärarna på Stureakademin från starten. Timbro skriver i ”Stureakademin 10 år en jubilemsskrift” att Nigel Ashford var en generös och värdefull inspiratör till Stureakademin.20 21
Varje år får en av deltagarna från Stureakademin ett stipendium för resa och studier på Institute for Humane Studies i USA.
Personer med ett kritisk perspektiv beskriver Timbro ofta som extrema. Äldre personer som hör till den liberala sfären har använt beskrivningar som att Timbro har infiltrerat de liberala ungdomsförbunden och partierna.22 23
Timbro har använt sättet att förvandla företagens mål och intressen till liberal retorik åt tobaksföretag och åt friskoleföretag.24
Förslag för vidare undersökningar
Det verkar som Timbro använder sina utbildningar på ett liknande sätt som Institute For Humane Studies. Det vore nog bra att undersöka om det verkligen är så och i sådana fall vilken effekt det har haft. Man kanske också kan titta på relationen till Institute For Humane Studies och om det finns eventuell finansiering som kommer utifrån.
Det är svårt att säga om Ratio har anammat strategin att skapa forskning som validerar företagens mål och som senare skall plockas upp av tankesmedjor. Här skulle man behöva hitta bra metoder för att undersöka detta vidare.
Det var först när Charles Koch kombinerade sin kunskap inom PR, politisk och juridisk påverkan med de ekonomiska teorier från James Buchanan som han fick sina länge eftersökta kraftfulla verktyg. Det är tydligt att Ratio har anammat samma ekonomiska teorier som Koch och Buchanan använde på Mercatus Center. Man skulle behöva titta vidare på relationen mellan Ratio, Mercatus Center och den ekonomiska avdelning på George Mason University som står nära Mercatus Center.
Eftersom samarbete och strategier sprids via Atlas Network skulle man också kunna titta mer på relationer med Timbro, Ratio och andra organisationer i Atlas Network.
En allvarlig och oroande sak är Kochs strategier i USA, där man vill få inflytande på det juridiska systemet och förändra konstitutionen så det demokratiska systemet och allmänna val inte kommer åt att ångra införda förändringar i lagstiftningen. Det här vet jag inte om man försöker sprida vidare. Men eftersom det är en så allvarlig sak borde man nog försöka se ifall det finns en motsvarighet i Sverige.
Tidigare artiklar:
The role of public relations firms in climate change politics, Brulle; Werthman, 2021
https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/s10584-021-03244-4.pdf
The Influence Industry and Climate Obstruction, Drilled Podcast, 2021
https://getpodcast.com/es/podcast/drilled2/the-influence-industry-and-climate-obstruction_ae251d1bd8
Föreläsning, Nancy MacLean, 2020
https://youtu.be/KpYSa5TBT6Y
How Propaganda Became Public Relations, Cory Wimberly, 2019
https://www.researchgate.net/publication/337105891_How_Propaganda_Became_Public_Relations_Foucault_and_the_Corporate_Government_of_the_Public
Citat från Bernays, SourceWatch
https://www.sourcewatch.org/index.php/Edward_Bernays
Documents Show Koch Network's 'Structure of Social Change' in Action, Ben Jervey, 2019
https://www.desmog.com/2019/08/19/kochs-americans-prosperity-structure-social-change/
Koch brothers' higher-ed investrments advance political goals, Dave Levinthal, 2015
https://publicintegrity.org/2015/10/30/18684/koch-brothers-higher-ed-investments-advance-political-goals
Koch Spent Nearly $150 Million in 2020 to Extend His Influence and Promote His Agenda, David Armiak, 2021
https://www.exposedbycmd.org/2021/11/29/koch-spent-nearly-150-million-2020
If You Fund the Research, You Can Shape the World, Amy Westervelt, 2021
https://www.thenation.com/article/environment/university-oil-influence/
Center for Study of Public Choice, SourceWatch
https://www.sourcewatch.org/index.php?title=Center_for_Study_of_Public_Choice
Mercatus Center, SourceWatch
https://www.sourcewatch.org/index.php/Mercatus_Center
E-post med instruktion om marknadsföring,
https://www.documentcloud.org/documents/2488626-collegeofcharleston1.html
The Institute for Humane Studies, UnKoch My Campus
http://www.unkochmycampus.org/ihs
Second Update to Report on “The Federalist Society’s Takeover of George Mason University’s Public Law School”, UnKoch My Campus, 2019
https://web.archive.org/web/20201031223628/http://www.unkochmycampus.org/update-the-federalist-societys-takeover
Atlas Network (Atlas Economic Research Foundation), DeSmog
https://www.desmog.com/atlas-economic-research-foundation/
Think Tank Leadership Training, Atlas Network, 2016
https://web.archive.org/web/20161005150742/https://www.atlasnetwork.org/academy/course/think-tank-leadership-training-2016
Grants, Atlas Network, 2021
https://web.archive.org/web/20211021105756/https://www.atlasnetwork.org/grants
Partner i Atlas Network, atlasusa.org, Sparad sida från 2002
https://web.archive.org/web/20021016032416/http://www.atlasusa.org/directory/ltr_search.php?letter=T
James M Buchanan till minne, Nils Karlson, 2013
https://web.archive.org/web/20160625164215/https://ratio.se/james-m-buchanan-till-minne/
Nigel Ashford, IHS, 2003
https://web.archive.org/web/20030106210246/http://www.theihs.org/people.php/75922.html?menuid=6
Sida 13, Stureakademin 10 år 2003 – 2013 En Jubiluemsskrift, Tribell Krassén, 2013
Timbros infiltration ligger bakom Centerkrisen, Olof Johansson, SVT Opinion, 2013
https://web.archive.org/web/20170204162758/https://www.svt.se/opinion/timbros-infiltration-ligger-bakom-centerkrisen
Så styrde nyliberalerna om Sveriges migrationspolitik, Svante Nycander, Dagens Industri Debatt, 2018
https://web.archive.org/web/20180303212119/https://www.di.se/debatt/svante-nycander-sa-styrde-nyliberalerna-om-sveriges-migrationspolitik/
Valfrihetskommisionen, Valfrihetsfakta, 2021
https://web.archive.org/web/20211201235237/http://www.valfrihetsfakta.se/valfrihetskommissionen